2011-06-05

Färskpotatis

Har ni börjat äta färskpotatis än?
Det har jag. Såååå gott att äta kalla med en klick smör. :)


NatureFootstep.com
Upplagd av kl.

13 kommentarer:

  1. Marie Glad2011-06-05 22:00

    Jag köpte färskpotatis påskveckan, så det var länge sedan... ;)

    SvaraRadera
  2. NatureFootstep2011-06-05 22:56

    ja, fast i påskas var det inte svensk potatis. :)

    SvaraRadera
  3. BeBest2011-06-06 00:11

    Jag har inte börjat med färskpotatisen än men till midsommar ska det bli av.

    Berättelsen om bilar och boskap är så lång att den måste tas i mindre delar.

    SvaraRadera
  4. BeBest2011-06-06 00:11

    Om Tjurskallar Och Hår Av Hin.


    Tiderna var annorlunda förr. Lasse till exempel hade på 50-talet många mjölkkor och får. Dessa gick sommartid lösa på skogen och kom bara hem vid mjökdags. Han höll sig även med en förhållandevis vänlig tjur, vilken däremot tjudrades i en lång kätting hemma på gården. Ett antal betäckningsmogna kvigor gick lösa runt honom. En dag i augusti anlände oväntat några missionerande besökare. Jag har för mig att de var Jehovas Vittnen. Sällskapet ställde sin gröna Ford V8 -49 på vad de trodde vara ett betryggande avstånd från djuren. Kvigorna och deras kavaljer låg fridfullt och idisslade i bortre änden av planen bakom något som verkade vara ett gediget taggtrådsstängsel. Men det fanns ett hål i stängslet och det var inte tilltäppt. Det stängdes bara när kreaturen behövde hållas undan aktiviterna på ladugårdsbacken.

    Vittnena tog en hastig överblick av omgivningarna och gav sig ut för att spåra upp någon att omvända. Efter en stund fann de Lasse bakom bostadshuset där han grävde upp färskpotatis ur trädgårdslandet. Man presenterade sig och framförde sitt ärende under det att Lasse oförtrutet fyllde sin potatishink samt svarade enstavigt och allmänt buttert.

    Men ungdjuren var nyfikna på nykomlingarna och snart hade de vågat sig fram till bilen och började undersöka den. Forden blev redan från första stund illa tilltygad när kvigorna började slicka vägsalt av karossen. Då dammet försvann, blev lacken skinande blank. Det vet man ju hur tjejer blir när de ser en spegel. Kreaturen blev än värre koketterande. De blev helt enkelt fjolliga! Då kom tjuren på inspektion för att se vad som gjorde dem så uppspelta.

    SvaraRadera
  5. BeBest2011-06-06 00:12

    Hinken var nu rågad och potatisen sköljd med den största noggrannhet varunder Vittnenas kostymer fick ta emot en del stänk av jordblandat vatten. Detta hade dock inte avskräckt dem utan de visade tydligt att de ville fortsätta bekantskapen. Lasse stod nu ute på farstubron och raljerade med de enträgna bibelläsarna framför sig. Från sin upphöjda position såg han det inledande förloppet långt bakom deras ryggar och förstod vad som skulle hända.

    Allt hade nog slutat väl på lagårdsbacken, om hans hustru varit hemma. Just denna dag var hon dock utsocknes på föreningsuppdrag och väntades inte hem innan kvällen. Bland Lasses hårtestar gömde sig stundtals ett antal hår av Hin. Och ibland försökte de komma till tals med honom. Och det hände att Lasse lyssnade till dem. Detta var ett sådant tillfälle. Utan vidare betänkande bjöd han in de annars så ovälkomna besökarna på kaffe så alla ostört skulle kunna ägna sig åt vad de var i stånd till.

    Det var sommar, alltså hade han inte eld i spisen men det gick att ordna. Efter en omständlig stund med vedhuggning och braständning, kokade pannan och gästerna lät sig väl smaka av hustruns hembakta bullar under tiden bibelstudier, bön och gudstro ingående och intresserat avhandlades. Lasse, icke utan en viss inre belåtenhet över den förväntade utvecklingen borta vid lagugården, till och med trugade en tretår medan Vittnena gjorde allt för att värva en ny proselyt. Argumentationen hölls i en öppenhjärtlig men ändå vänlig och förstående atmosfär. Vittnena var övertygade om att de äntligen funnit en man för dem och tolererade hans mera misshagliga invändningar. De skulle nog snart ha fångat in denna motsträviga för att inte säga tjurskalliga bondtölp. Var han bara i fällan skulle de mycket väl veta hur det gick till att göra en gudfruktig vingårdsarbetare av honom. Värre kreatur hade de tuktat.

    SvaraRadera
  6. BeBest2011-06-06 00:13

    Tjurens kätting var som sagt lång. Han gav inte mycket för Jehovas Vittnen och deras amerikanska plåtschabrak. Elegantare bilar hade han sett. Han avsåg egentligen bara att värdigt gå fram för att sätta kvigorna på plats. Det var då han plötsligt upptäckte hur en ovanligt vidrig sälle stirrade på honom från den renslickade plåten. Genast hade han hela sammanhanget klart för sig. En inkräktare! Konkurenter om haremet kunde inte tolereras. Här skulle staueras exempel! Rivalen fick raskt en tjolablängare mellan hornen och såg sedan tämligen vimmelkantig och foglig ut.

    Men plåttjuren visade sig ha en hel skock av lika uppnosiga kompisar med sig. Även de blev kvickt varse vem de utmanat. Besättningens herre jobbade sig metodiskt runt bilen. Alla Jehovas lömska tjurar kämpade han nogsamt ner, var helst de stack fram sina fula mular. Kvigornas extas steg för var smäll de blev åsyna vittne till, allt under de med spattiga skutt och upphetsade råmanden eggade sin hjälte till nya krafttag.

    När den raske gossen under stor och helig vrede manbarligen fullgjort vad som ankommit på honom som revirets rättmätige ägare, hade Forden blivit trång och stod dikt uppklämd mot den stabila ladugårdsväggen i murad gråsten. Bredvid den tillplattade bilen stod segraren med en spängande huvudvärk och ett horn brutet men annars mycket nöjd med att ha så framgångsrikt ha försvarat sin heder och besittningsrätt till haremet. Eller vi kanske ska säga bestigningsrätt?

    Under många, många år höll sig alla Jehovas Vittnen borta från Lasses hemman.


    © Börje Eriksson 2007

    SvaraRadera
  7. NatureFootstep2011-06-06 00:22

    fnissar glatt. Den var bra. :) Skulle gärna sett minen på vittnena när de kom ut för att ge sig iväg. :) Tack för det.

    SvaraRadera
  8. Ingvar2011-06-06 08:45

    Håller fullständigt med : Ett nöjsamt sätt att fira Nationaldagen på, vilken händelsevis är RÖD.

    SvaraRadera
  9. Ingvar2011-06-06 08:49

    Vi hade svensk färskpotatis i Påskveckan : små rackare. Man kunde ju skiva den kokta potatisen med en SMÖRklick på, och ha dem som smörgåspålägg! Huvva!

    SvaraRadera
  10. Lil2011-06-06 13:08

    Kul berättelser av BeBest! ha, ha...

    Ingen färskpotatis här inte. Äter nästan bara sådant som växer ovan jord, men lite potäter skall det väl bli så småningom....

    Försökte ta kort i solen, men de blir som du sade ingen vidare.....

    Myggbett har jag fått jag så det räcker för mig nu! Satans vad de är läskiga i år!

    SvaraRadera
  11. Ingvar2011-06-06 17:45

    Ja, myggen är ´flitiga´ i år.
    Min andra Orkidé för säsongen : Rödsyssla eller Röd Skogslilja som är imponerande vacker. Enda växtplatsen på flera mils avstånd, så jag är lite stolt. 2 Linnéor hade slagit ut, och 2 timmar senare var det en hel drös. Det går undan. En fantastiskt vackert tecknad Huggorm och en smäcker Snok också. Så jag är nöjd för dagen, nationaldito som det är.

    SvaraRadera
  12. Ingvar2011-06-08 11:18

    Det har visst varit ett gynnsamt år för myggen! Unga fräscha i myriader tänkte bosätta sig på skallen. Huvva. Gick rakt in i dimman i 7½ timmar, mest på Lönnebergaleden. Den går bl.a. över ett berg, som man får hålla ett stadigt grepp om ett utlagt rep, på andra sidan för att ta sig ner. Ett torrt smultron blev de också. Jaja! ... ha det...!

    SvaraRadera
  13. MICKAN2011-06-23 09:19

    Här finns det mängder av dem. Mumma säger vi bara när det gäller denna goda rotfrukt :)

    SvaraRadera

Kommentarsfält för NatureFootstep Photography

Comments for NatureFootstep Photography

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)